Jag förstår inte mig själv ibland. Jag vill inte att julen ska komma, jag vill inte plugga, jag vill itne ha nyår, jag vill itne ha maj, jag vill itne ta studenten, jag vill itne sluta IB. JAG vill verkligen INTE sluta tingvalla. Jag vill inte bli större. Jag önskar mig att tiden bara stod still.
Jag börjar tycka mitt liv är perfekt att analysera som ett A2 verk. Att man vill att tiden står stilla kan vara som i gatsby för att man itne har uppfyllt några mål som man hade när man blev 18. Eller att man vill ha en evig ungdom som i The pic of Dorian. Jag är rädd att jag börjar bli Dorian eller att ajg alltid varit dorian. Jag vill att alla ska älska mig, jag vill vara omtyckt, jag börjar tro jag är omtyckt faktiskt mer än vad jag trodde. Men å andra sidan undrar jag om jag också har en Picture som är som en täckmantel för mig? :S
Eller är jag som Hamlet? spelar galen? är galen? Jag kan nämnligen itne få en tanke ur min hjärna. Eller är jag som Mr Rochester? en loner? kommer jag hitta min Jane? Eller är jag the Commander? som tror att jag kan göra allt bättre men missarably misslyckas i mitt skapande och formande?
Jag vet verkigen itne,,, jag vill itne skiljas och jag vill alltid ha Er.
/ Sebastian
The first time I set my eyes on you
I knew that my dream had come true
You had that sparkle in your eye
That made me think I could fly
1 kommentar:
sebastian, sebastian! you so need to drop the a2 course!!! du är ingen av de slightly miserable figures du just tog upp! däremot är du en av de coolaste kidsen jag känner ^^
Skicka en kommentar